Det kanske allra svåraste - men ändå så enkelt

Guds frid, alla som råkar läsa dessa rader. Jag upplever det som att de senaste åren har jag varit mera sjuk och frånvarande än på mitt arbete, sett i tid. Senaste sjukperioden varade i fyra veckor, trots vänners förböner, bönedukar och vanlig hostmedicin.

Men i lördags hände undret: tröttheten, huvudvärdken och hostan lindrades så pass att jag var arbetsför på måndagen. Men undret skedde inte bara så där utan vidare. Jag förmådde mig, med vänners hjälp, ta mig till ett möte där Daniel Viklund förkunnade. Det var en helt underbar, skrämmande, fantastisk Andesmord undervisning om hjärtats renhet. Inte det fysiska hjärtat, som faktiskt också värkte av längtan, utan det hjärta som ligger intill själen och min ande. Ett sammanfattande ord kan kanske vara samvetet, fast det rymmer så mycket mer, eller hur?

Gud är en helig Gud och har väldigt svårt att vara i närheten av det som kallas synd, men Han älskar alla, hör du min vän, alla människor. Jag är en ganska svag människa i karaktären. Frestelserna är många. Bara detta med TV-tittande. Under den här sista sjukdomsperioden så vände jag på dygnet och tog in - medvetet eller omedvetet - allt av den värsta dynga som kom ut ur apparaten. Trots att jag har den kristna svenska Kanal 10 som ofta sänder härlig undervisning och sång och musik. Den frid som jag fick genom frälsningen mattades av och Bibelläsningen och bönen kom på undantag.

Men i lördags talade Gud genom Daniel till mig och vädjade till mig, och talade om hur mycket vår Fader älskade mig och hur dyrbar jag var i Hans ögon och hur han längtade efter mitt erkännande av att jag begått den största av alla synder - att jag dragit mig bort från den som räddade mig från en för tidig död. När lovsångarna sjöng "Om ni närmar er Mig skall Jag närma Mig er, säger HERREN", då brast mitt hjärta och jag gick fram för att få förlåtelse. Gråtande tog jag emot förlåtelsen och med tacksamhet reningsprocessen av mitt hjärta, dvs mitt innersta.

Och det är nog det svåraste: att tro att det finns En som kan förlåta allt av det elände som jag och kanske du orsakat. Och ändå så fantastiskt enkelt: "Förlåt mig Gud i Jesu Namn, för den smärta och vånda jag genóm mina handlingar har gjort de människor jag älskar mest och att jag inte låtit mig prioritera Dig, Du min Frälsare. Rena mig med elden från Din Ande. Jag bekänner inför Dig min synd. Hjälp mig ifrån nu att endast Du blir HERREN i mitt liv." Och sedan behöver jag inte vänta i dagar eller timmar - inte ens i minuter. Gud låter Sin Helige Ande lägga sin arm runt om mig och viska: "Min älskade son, du är förlåten".

http://www.youtube.com/watch?v=OA1BMCMWxE8&feature=related

Guds rika välsignelser önskar jag dig som tagit dela av det jag skrivit och tro, blott tro och det skall vara dig givet.

/immanuel